13 juni 2025

Fredag den 13:e, låter som nåt hemskt ska hända, brrrr. Nej, faktiskt inte, för idag idag var Ziggy en stjärna. Först filmade jag oss i stallet när jag sadlade och tränsade för att sen filma hans "dans" när vi kom upp i rundkorallen.

Han kunde till och med ha en galopp som var väldigt lugn med nacken ganska lågt. Men han hade problem i change of direction då han skulle byta från höger till vänster, hm how interesting. 

Brille åkte hem förra helgen och hans ägare var så himla nöjd. Hon kunde till och med sitta upp på honom och hänga över honom när vi skrittade runt. Nu får hon fortsätta att utbilda honom själv, fast hon sa att hon skulle komma till mig igen under hösten för lektioner. 

High Chaparral var en lyckoträff. Woaw vad det var bra. Härlig stämning, bra människor och så många cowboyhattar och boots (jag köpte nya). Men det bästa var ju ändå musiken. Flera utav artisterna har jag velat kika och lyssna på under en längre tid. Tänk att jag fick se flera utav dessa nu under en och samma weekend. 

Jag har haft flera lektioner under veckorna nu och det är fortsatt inplanerade dom kommande. Men sen tar jag lite semester för mina barnbarn ifrån Umeå anländer i juli och stannar några veckor. 

Jag var faktiskt iväg i förrgår och kikade på en häst som jag får ta hem på foder. Han heter Don Magic och är efter De Noir, Donnerhall. Han är 20 år och har tävlat i dressyr och hoppning. Varför jag vill låna honom är för att jag vill rida mer än vad jag kan just nu på Ziggy.

Jag vill lära mig mer och mer i just ridningen och om jag inte kan praktisera det på en häst så blir jag ingen bra instruktör heller. 

Pang på rödbetan, så kommer Donne hit i augusti nån gång. Naturligtvis kommer jag att visa er allt vi gör då.

28 maj 2025

Veckorna går så fort, hjälp, jag som tänkte att jag iallafall skulle blogga några gånger varje vecka. Jaja, gilla läget bara. 

Vad har då hänt sedan sist ? Brille, träningshästen, är igång igen men vi måste hela tiden tänka på att han ska gå på mjukt underlag. Så inga skogspromenader för honom, men däremot går han nu in i transporten, han kan swirl & twirl, follow me, stop and back, han kan parkera vid uppsittningspallen och vi får sätta i foten i stigbygeln och han har även börjat förstå detta med my job - your job. En väldigt trevlig individ som alla i stallet har förälskat sig i. 

Ziggy och jag hade lektion för Courtney igår och vi gjorde då precision line vilket innebär att han ska klara av att ha kontakt med bettet utan att stänga av och bli stressad. Det är en övning som Luis Lucio har introducerat till Linda och HHHL.

Sen tränar vi även mycket på att Ziggy ska kunna "vara med" i huvudet hela tiden, och inte gå in i sin bubbla så fort han ska galoppera, utan kunna ha en kontakt med mig oavsett vad som händer och vilken energi/tempo han har. Som jag sa till Courtney igår, det känns som att vi går 4 steg framåt men sen 2 bakåt. 

Trösten är att Courtney har haft en träningshäst som var lika som Ziggy (välutbildad dressyrhäst, hm) och den hästen lärde sig att hantera stress. Det finns hopp........

Idag åker jag och en utav mina bästa vänner Carina (även hon som hjälpt mig med denna hemsida) ner mot High Chaparral och Countryfestival. Där möter vi ytterligare en kär vän, Ulrika som driver Stall Sonakull. Hon bor inte så långt ifrån och vi kommer att bo hos henne under tiden. Vi ska även hjälpa till i hennes monter och som tack för det får vi lyssna på en massa underbara musiker och kanske ta en Line-dance svängom, hihi. 

Tills vi hörs igen, ha det bra alla Horse Lovers.

19 maj 2025

Måndag igen och veckorna går så fort tycker jag. Vad har jag då gjort ? I torsdags fick jag åka och hjälpa en ny bekantskap med lastning. En bekant till henne hörde av sig till mig och undrade om jag hade några tips att ge. Dom hade gett hästen lugnande och tydligen försökt lasta den under 1 vecka. Det var bara någon kilometer till platsen och därför tyckte jag att det var okey att i alla fall prova. Det tog ca 1½ timme innan hästen var lastad och dom kunde åka iväg. Ibland får man själv klappa sig på axeln.

Min Ziggy Stardust fyllde 8 år i fredags, men han fick träna i alla fall. För honom så ligger fokuset på att han ska klara av stress vid hög energi, eller han ska klara av att tänka även om han börjar trava eller galoppera fort. Som det är nu så åker hans huvud upp högt och han blir okontaktbar. Det jag vill är att han hela tiden ska kunna "tänka" och klara av att springa fort utan att få adrenalinpåslag. 

Igår söndag hade jag 3 timmar med lektioner innan vi åkte till den ena sonen och blev bjudna på middag, mums filibabba. 

Brille, som är här för träning har fått en liten hovskada så han får en lite lugnare träning dessa dagar innan han träffar en utav Sveriges duktigaste hovslagare, faktiskt,  och han bor bara några kilometer ifrån oss. 

Nu är det lunchdags för hästarna och jag måste fixa en större gräshage åt Ziggy.

Until we meet again, have a nice day horse lowers.

14 maj 2025

Mitt första blogginlägg, hm, vad ska jag då skriva om kan man ju undra. Jo, jag antar att jag ska berätta här vad jag gör som har med hästarna och träningen att göra. Det kanske inte blir varje dag.

Men först ska jag nog berätta för er som inte känner mig, vem jag är och vad jag gör. För att göra en lååååång historia lite kortare så kan man säga att jag hade turen att vara dagbarn hos en hästfamilj i staden där jag är uppvuxen, Säter i Dalarna. Det gjorde att jag var med när ponnyklubben där startade och jag började rida på den ridskolan. Gjorde ju som dom äldre gjorde och tänkte inte så mycket mer på det.

Skaffade min första häst (en isabellfärgad c-ponny) när jag var 16 år, köpte en halvblodshäst när jag var 18 år och sen fortsatte det med en till som jag sen betäckte och .........ja, ni förstår, hästar har funnits i mitt liv.

Men när kom jag då i kontakt med natural horsmanship ?

I början av 2000 talet så träffade jag en bekant som pratade varmt om nåt som hon brukade åka på kurs på och det ena ledde till det andra. Jag blev ju nyfiken och då hade jag nyss köpt ett avelssto som blivit triangelmärkt .

Ägaren berättade när vi var dit och provred att hon hade sadeltvång, kunde inte bli riden med ridspö och hon red ut i kandar för annars klarade hon inte av hästen, suck. Men vi skulle ju avla så det var lugnt, hihi.

Den hästen och jag upptäckte vad Parelli Natural Horsemanship gjorde, för jag hade turen att komma i kontakt med en sån instruktör. Hästen blev av med sadeltvånget, jag kunde rida med min carotstick och i enbart en string runt hennes hals. Det var då som jag skämdes för alla dumma saker jag tidigare gjort med mina hästar. Varför kunde ingen ha lärt mig det tidigare ?

Så jag ville lära mig allt och tog lektioner, kurser, åkte på clinics och till slut vågade jag tänka att jag nog kunde bli instruktör och förmedla detta som jag själv upplevt några år tidigare. Hamnade på Parelli campus 2011 och gjorde mitt första steg mot att bli instruktör.

Tyvärr så blev jag sjuk ett och ett halvt år senare vilket resulterade i att jag inte kunde åka tillbaka till Colorado för att gå färdigt min utbildning. Men jag fortsatte att utbilda mig och för några år sedan så startade Linda Parelli Happy Horse Happy Life och jag såg möjligheten att kunna bli hennes instruktör.

Jag behövde inte tillbringa månader hos henne utan jag skickade filmer till hennes "högra hand" Courtney Crane och blev godkänd och då när Courtney var här i mars så frågade hon om jag ville bli deras instruktör här i Sverige. Så min dröm gick äntligen i uppfyllelse.

Så jag fortsätter mitt jobb som instruktör och bara älskar det. Har du orkat läst hela stycket så kan jag berätta att så här långt kommer inget mer inlägg bli, hihi.

Tack för idag, nu ska jag ut och fylla på vatten i hagarna och träna hästar.  

8 maj 2025

Nu är hemsidan igång och även en liten blogg där jag kommer att berätta lite om livet här på Lassols Gård och vad jag gör om dagarna. Välkomna!